torsdag 24 november 2016

Storlekskaos

Den här veckan har varit konstig... i måndags satte jag mig på tåget till Uppsala för att hinna till bokad tid på smärtcentrum på tisdagmorgonen. Jag bodde på akademihotellet, bra gångavstånd både från Centralstationen och akademiska sjukhuset. Ingen snö i Uppsala och vinterjackan kändes lite väl påklätt. Hotellrummet litet men helt okej sånär på att jag tyckte badrummet var dåligt städat. Däremot var det perfekt läge och måndagkvällen gick jag till en italiensk kvarterskrog och åt en supergod pasta  med ett glas rött vin till. Jag tycker det känns konstigt att gå på restaurang helt själv, man har som ingen att prata med och det känns som om folk tittar på en, men allt ligger ju hos mig själv och det är bara att gå själv så många gånger att man tycker det blir helt naturligt och man blir trygg i sitt eget sällskap solokvist. Jag trivs ju att vara själv men inte att vara själv just på restaurang.

Efter att Eva på smärtcentrum justerat min smärtstimulator så gick jag genom stadsträdgården mot centralen. Mitt tåg gick hem igen kl 13.00 så jag hade ett par timmar att slå ihjäl. Det var en smått gråmulen dag men det var mysigt att gå i stadsträdgården med alla löv och frisk luft och titta på alla gamla almar och lönn träd med slottet i bakgrunden och känna historiens vingslag.
Coffehouse by George blev mitt tillhåll där jag tog en lättare lunch och kaffe. Sen läste jag slut boken "det är något som inte stämmer" av Martina Haag. Hon har en blandning av sorg, humor och spänning i sina böcker som gör att hennes böcker är lättlästa och intressanta.
På tåget hem sedan fick jag plats bredvid en sån superfin människa som bodde i Norrköping men var från Timrå och på väg till Umeå för en konferens. Jag vet inte hennes namn, typ Anna Malin, hon hade en pojke och en make som var forskare. Själv jobbade hon inom någon form av bibliotek och de skulle åka till Australien nu i tre månader för maken skulle arbeta där.
Fantastisk rolig, underhållande och trevlig människa, vi fick oss många glada skratt under resan som gick jättefort eftersom vi pratade hela tiden. Livet är fantastiskt med sådana här upplevelser. Tänk vad tråkigt när alla stirrar ner i sina telefoner utan att prata med varandra när man kan få mötas på detta sätt. Me like!
Hon som jag levde oxå med svåra smärtor av reumatism, bara en sån sammankoppling.

Jag arbetade hemifrån i onsdags med tända ljus och myskläder, det är fantastiskt skönt att man kan göra det. Måste försöka hålla mig att fortsätta med att jobba hemifrån lite mer ihållande eftersom jag inte annars orkar fullt ut för smärtan. Jag har bara så svårt att säga nej när det dyker upp saker...

I mars bär det iväg till utlandet med mina föräldrar och maken förstås. Vi bokade in dominikanska republiken, punta cana i två veckor, nu får jag ha nedräkning i 120 dagar.... känns länge dock. Över nyår far vi till Berlin så jag ör så nöjd och glad eftersom det bästa jag vet är att resa.
Kanske jag kan få till med ytterligare resor innan 2017 är slut, då blir ju livet på topp i reslusta :)

Jag har beställt hem lite kläder från ellos, min favoritbutik på nätet. Tyvärr har jag konstiga val när det gäller storlekar, får skicka tillbaka lite väl mycket... köpte badbyxor o t-shirts till maken, det som kom hem var 3Xl .... hahahaha, han behöver faktiskt bara XL så jag vet inte vad jag tänker med när jag kryssar i storlekarna. Själv köpte jag mig en bikini bh som var så stor att dolly parton skulle försvinna helt i den.... men snygg var den så en storleksändring sen är den perfekt!
För ett tag sedan hade jag köpt hem kläder till sonen oxå, samma skit då med kring storlekarna.... dom börjar tro att jag tycker att alla i familjen är supersvullon... förlåt ...lite roligt är det....hahahaha

Kram